aktuellt

Minnesstenen Norges tack

Bakom Nordiska museet, strax intill restaurang Josefina i Galärparken i Stockholm, har det stått ett bortglömt norskt minnesmärke. Det är en norsk natursten på 15 ton, ca 3 meter bred och 1.5 meter hög. Den är från Vassfaret i Flå kommun, 12 mil nordväst om Oslo. Vassfaret var en viktig bas för den norska motståndsrörelsen under kriget.
 
Minnesstenen är ett officiellt tack från Norge till Sverige. Ett tack för att Sverige - på svensk mark - utrustade och utbildade en norsk hemlig armé under andra världskrigets slut, åren 1943 till 1945.  Armén hade täckmanteln polistrupperna och omfattade ca 15 000 soldater. Trupperna hade träningsläger och baser på ett 20-tal orter runt om i Sverige. Se den geografiska utspridningen på kartbilden.
 
Sista krigsvintern medverkade de första trupperna i befrielsen av Finnmark och Kirkenes i Nordnorge, där ryska Röda armén tvingat tyska styrkor på flykt. De norska trupperna transporterades genom Sverige och flögs från Luleå till Kirkenes i amerikanska militärplan. Vid freden i maj 1945 ryckte huvudstyrkan in i Oslo, Trondheim och Narvik. Där hjälpte de till att trygga övergången från krig till fred i ett åter fritt Norge efter fem års hård ockupation av Nazi-Tyskland.

Överlämnandet 1983
Minnesstenen överlämnades den 14 juni 1983 av H.M. Kong Olav V till H.M. Konung Carl XVI Gustaf. Vid ceremonin deltog även representanter från ländernas regeringar, blanda annat försvars- och utrikesministrarna, samt Sveriges överbefälhavare och Norges försvarschef.
 
Initiativtagare till minnesstenent var kommendörkapten Kåre Berg, dåvarande försvarsattaché vid Kungl. Norska ambassaden. Anledningen till att den överlämnandes 1983 var att det då var 40 år sedan det första träningsläget av polissoldater upprättades under ledning av docent Harry Söderman, även kallad ”Revolver-Harry”.

Vid överlämnandet framförde H.M. Kong Olav V också ett tack för de humanitära insatser som Sverige och den svenska befolkningen gjorde under kriget. Exempelvis mottagandet av 60 000 norska flyktingar och Folke Bernadottes insatser för att med de vita bussarna rädda tusentals norrmän ut ur tyska koncentrationsläger.
 
Insatser gjordes också för nödhjälp, särskilt till norska barn och gamla. Det skedde genom Svenska Norgehjälpen som blev en folkrörelse. Hjälpen omfattade bl.a. 65 500 ton livsmedel och insamling av 1,4 miljarder svenska kronor i 2016-års penningvärde. Svensk-norska samarbetsfonden har sitt ursprung i Norgehjälpen. 

H.M. Kong Olav V:s förhoppning
I sitt tal framförde H.M. Kong Olav V att det var hans förhoppning att minnesstenen ”vil stå som et varig symbol på godt naboforhold i trengselstider og som inspirasjon for kommende slekter”. I sitt tacktal replikerar H.M. Konung Carl XVI Gustaf med följande: ”vi kommer att vårda detta minnesmärke som ett tecken på vänskap och samarbete mellan de norska och svenska folken i såväl ofärdstider som i goda tider”.
 
Minnesstenen Norges tack är inget krigsminnesmärke, utan en symbol för samarbete och goda relationer mellan två grannländer. De två länder i Europa som har den längsta statsgränsen mellan varandra.
 
Som ett ytterligare tack för hjälpen under kriget överlämnade Norge redan 1955 nationalgåvan Voksenåsen till Sverige. Voksenåsen är ett svensk-norskt kulturcentrum ovanför Holmenkollen i Oslo.
 
H.M. Kong Olav V var Norges kung under åren 1957 till 1991. Han var gift med prinsessan Märtha av Sverige som dog 1954. Norska kyrkan på Södermalm i Stockholm bär hennes namn.
 
En ny placering minnesstenen

Efter drygt 30 år var minnesmärket i behov av en renovering. Årtionden av skiftande väderlek har tärt på bland annat stenens text. Under åren har det även skett förändringar i Galärparken, vilket har medfört att den har blivit anonym. I samband med diskussionerna kring renoveringen har Svensk-norska samarbetsfonden därför initierat frågan om hur minnesstenen kan få en förnyad uppmärksamhet.
 
Som ett led i renoveringen godkände H.M. Konung Carl XVI Gustaf den av fonden föreslagna flytten av minnesstenen. Den flyttades till gräsytan nedanför Kungl. Norska ambassaden, i början av Folke Bernadottes väg, vid nedgången från Nobelgatan och Dag Hammarskjölds väg. Med denna placering ligger minnesstenen i en linje med andra minnesmärken längs vägen: FN-monumentet, monumentet Restare och bysten av Folke Bernadotte.
 
Även om den norska minnesstenens huvudsyfte inte är att uppmärksamma de norska soldater som deltog i utbildningen, eller de norska soldater som förolyckades eller stupade, passar den nya placeringen in i ett övergripande tema kring minnesmärken över insatser som har gjorts i krig eller diplomati för att försvara fred och demokrati.
 
Flytten av minnesstenen har möjliggjorts med ekonomisk hjälp från direktör Björn Savén, Svensk-norska föreningen, Det Norske Samfund och Svensk-norska samarbetsfonden.                                                                                                                                                       
Återinvigning av minnesstenen 
Den 29 – 30 maj 2016 skedde en markering  kring minnesstenens nya placering. Markeringen var uppdelad i två aktiviteter.
 
Söndagen den 29 maj genomfördes en mer officiell markering i närvaro av bland andra överbefälhavare general Micael Bydén och greve Bertil Bernadotte, son till greve Folke Bernadotte. Vid ceremonin deltog även några av de kvarlevande norska polissoldaterna som genomförden sin polissoldatutbildning under åren 1943 – 1945 i Sverige.
 
Måndagen den 30 maj  avhölls ett internt seminarium med studenter som läser freds- och konfliktstudier vid universiteten i Uppsala och Oslo. Syftet med seminariet var att följa upp den förhoppning som H.M. Kong Olav V hade om minnesstenen, att den ”vil stå som et varig symbol på godt naboforhold i trengselstider og som inspirasjon for kommende slekter”.
 
Seminariet inleddes vid minnesstenen och fortsatte sedan på Kungl. Norska ambassaden. Med tanke på att det 2016 är 25 år sedan H.M. Kong Olav V avled blev starten av seminariet även en indirekt markering av honom och hans svenska band genom sin maka kronprinsessan Märtha.
 
Seminariet arrangerades av Kungl. Norska ambassaden, Folke Bernadotteakademin och Svensk-norska samarbetsfonden.  För genomförandet har ekonomiskt stöd erhållits från Prins Carl Gustafs Stiftelse.
 
För mer information 
För mer läsning om polititroppene och relationen mellan Sverige och Norge under andra världskriget rekommenderas Anders Johansson bokserie Den glömda armén (2005), De glömda agenterna (2010) och De glömda blockbrytarna (2016). De utkomna böckerna finns på både svenska och norska. Den senasteboken utges även på norska hösten 2016.
 
Exempel på annan nyutgiven litteratur är Blå stjärnan av Jan Guilliou (2015) och De våra av Lars Andersson (2015) som båda berör de svensk-norska relationerna under andra världskriget.
 
Dokumentärfilmen från 2015 om "polititroppene" finns att se på NRK-Play (sök på polititroppene). Den är i två avsnitt om vardera 60 minuter.

Svensk-norska samarbetsfonden har upprättas en egen hemsida för minnestenen: www.norgestack.se
 

Klicka för större bild. Bilden är från stenens tidigare plats
Klicka för större bild.
Klicka för större bild. Minnestenen överlämnas av H.M.K. Olav V till H.M.K. Carl XVI Gustaf den 14 juni 1983. Foto Erik Berglund/Aftenposten/NTB scanpix
Affischen är framtagen 1942 av reklamtecknaren Anders Beckman
Klicka för större bild. Bakom kungarna sitter fr.v. Sveriges försvarsminister Anders Thunborg, Norges utrikeaminister Svenn Stray och Sveriges utrikeminister Lennart Bodström. Foto Kjell Dike/SvD
Skulptur av Kronprinsessan Märtha skapad av den norska skulptören Kirsten Kokkin
Klicka för större bild. Den nya platsen för minnesmärket ligger i bilden till vänster om Villa Källhagen
Klicka på bilden för att förstora den. Bysten av Folke Bernadotte är skapad av den norska skulptören Solveyg Schafferer
Klicka för större bild. Vid ceremonin planterades också en björk, till höger i bilden. Foto Elisabeth Lien
Klicka för större bild. Greve Bertil Bernadotte, ÖB Micael Bydén och de norska veteranerna vid minnesstenens återinvigning. Foto Georg Kristiansen
Klicka för större bild. Seminariedeltagande studenter som läser freds- och konfliktstudier vid universiteten i Uppsala och Oslo. Foto Elisabeth Lien