forskning sverige-norge 1940-1945

Det är snart 30 år sedan referensverket Broderfolk i ufredstid (Ekman och Grimnes 1991) utkom. Orsaken till publiceringen var de problematiska minnena av norsk-svenska relationer under andra världskriget, då Sverige sökte bevara sin neutralitet, medan Norge ockuperades av Tyskland. Verket bidrog i hög grad till kunskapen om de norsk-svenska relationerna men det framkom också att det 1991 fortfarande fanns en hel del «vita fläckar» som inte var belysta.

Sedan 1991 har nya arkiv med hemligstämplade dokumentet blivit offentliga och nya generationer av historiker har utbildats. Härtill har populärhistoriska tidskrifter, böcker och filmer skapat ett nytt och ökat intresse för andra världskriget.

Mot denna bakgrund har Linus Karlsson (Göteborgs universitet) och Kurt Henrik Dalmo (Universitetet i Tromsø) på uppdrag av Svensk-norska samarbetsfonden kartlagt (inventerat och klassificerat) den litteratur som sedan 1991 publicerats avseende svensk-norska relationer under krigsåren.
Slutsatsen i deras kartläggning är att en stor del av det som publiceras gäller återkommande forskningsämnen, en form av faktatradering, och att de områden som är ”outforskade” fortsatt till stora delar är ”vita fläckar”. Härtill att den publicering som sker huvudsakligen har ett nationellt fokus.

Med utgångspunkt i kartläggningen har ett nätverk bildats mellan företrädare för relevanta institutioner vid universiteten i Göteborg, Umeå, Trondheim och Tromsö. De har som ambition att initiera nya bilaterala forskningsprojekt kring exempelvis teman som Flykten från Norge, Humanitär hjälp och ekonomiskt stöd, Norska flyktingar i Sverige, Ekonomiska relationer och handel samt Svenska generalkonsulatets agerande i Oslo. I samverkan med fonden och Voksenåsen kommer nätverket att genomföra forskningsinitierade konferenser under 2019.

Kartläggningen finns att läsa på hemsidan www.norgestack.se.



 

Fondens bok Norges tack som utkom 2016 berör några av de teman som är av intresse för fördjupad forskning.